Tisdagen den 29 januari 2013 
Idag fyller min kära mor år. Detta firar vi med att skicka henne en bukett blommor och lite choklad. Vad mer än att ringa kan vi göra från denna del av världen? Säkert massor men jag tror nog detta blir bra. 

Idag har vi strålande sol och jag njöt till fullo på min morgonpromenad. Jag gick och småskrattade för mig själv då jag lyssnade på SR: Jansson & Wester-program i P4. När jag ändå var vid grabbarnas skola passade jag på att handla lite grönsaker samt att testa några ord på japanska till de stackars expediterna. Dessa ler och ser alltid glada ut...undrar om de förstod vad jag sa eller ler de bara av vänlighet...tror ärligt talat mest på det sista. Fast i och för sig kan de ibland se lite bekymrade ut om de inte reda ut vad det är jag vill på engelska. Så som förra veckan då jag skulle köpa soya och chili- vitlökspasta till mina dumplings. Den stackars expediten trippade snabbt iväg och hämtade sin chef. Denna man blev riktigt bekymrad då han uppfattade det som om jag trodde jag skulle koka dumplingen i soyan. Det tog ett tag innan han förstod att jag ville ha soyan att dippa dem i. Det var värt mycket att se hans lättade blick över att jag inte var fullt så dum som han kanske trodde i början...

Idag blir det åter dumplings då vår son Helmer var helt lyrisk över hur goda dumplings hans mamma lyckas åstadkomma. Snygga kanske de inte blev men vad gör man då jag inte lyckades få tag i en kavel. Fast jag måste säga att de trots allt blev helt ok även utseendemässigt för att vara första gången och med de redskap jag har att tillgå. Dagens fyllning är följande....

 

Detta är grunden. Ska bara tillsätta köttfärs, ev ägg och mer kryddor i rörorna innan de packas in i små knyten. Vad de innehåller? Svamp, vitlök, persilja, lök, olika sorters sesamsfrön, chile, citrussoya, kryddor, en slags kål som jag hittade i grönsaksdisken samt lite böngroddar. Den andra: morötter, vitkål, lök, paprika, soya, kryddor mm. Det är lite pilligt jobb men värt besväret. Nu har jag även införskaffat en kavel.
Troligen hinner jag med detta innan det är dags för min andra japanska lektion.
Hoppas innerligt inte det kommer vara lika tungt som förra gången. Sitta i en och en halv timme och känna sig fullständigt blåst. Jag fattade/förstod inte många ord vill jag lova. Inte nog med att lektionerna hålls på engelska utan läraren började direkt prata japanska som om det vore helt självklart att man redan kan japanska. Har jag missat något? Det stod nybörjarkurs... Ja ja... jag får göra så gott det går.  Igår kom Jessie över och vi pluggade ihop över en kopp kaffe och lite lunch. Vi höll på i drygt 4 tim och var ganska strikta. Det var inte bara fika och mat utan ganska mycket pluggande också...
 

Funderar på om det är lättare att lära sig alfabetet om jag färgsätter de olika tecken med olika färger. Jag har nu knappt två timmar på mig att försöka plugga in en massa hälsningsfraser samt 46 tecken.  Jag har pluggat en massa timmar den gångna veckan men ytterst, ytterst lite har fastnat. Jag går omkring med en lapp och går i min ensamhet och rapplar japanska fraser. Stor risk att jag blir intagen på en psyk-mottagning. Ensam kvinna från västvärlden som yrar omkring gata upp och gata ner och säger : Hej, godnatt, kan du lyssna, kan du se, jag hör, jag ser, tack, tack så mycket, kan du memorera detta, jag går nu och kommer tillbaka, osv osv. Jag inser ju själv hur oroväckande detta ser ut.
  
Nu tar jag en paus och återkommer senare för att skriva klart detta inlägg.  

Resultatet av mina egen kombinerade dumplings. En japan eller kines kanske inte skull godkänna dem men goda blev de. Till och med Alfred vill ha dem i lunchlådan i morgon. Det är ett betyg man får känna sig nöjd med.

Jag har nu haft ännu en japansk lektion och inser att detta mäktar jag bara inte med. Som sagt var VARFÖR ska de som redan läst japanska envisas med att gå NYBÖRJAR-kurser??? Kan någon förklara det för mig? Nä det blir till att lägga ner och komma igen EFTER att jag redan lärt mig språket.....Låter ologiskt men så får det bli. "Kommunen" har ju japanska för invandrare så jag får väl börja i den änden. Kan ju bli intressant.

En ny betraktelse: Varför finns det så extremt många trafikvakter så fort man är i närheten av ett nybygge? Det kan vara upp till 10-15 st som håller koll på lastbilar, barn, vuxna och allt annat i närområdet som kan upplevas som en riskfaktor. Det är ett bygge utanför vårt hus som ligger vid en återvändsgränd. Trots detta finns minst 2 vakter. Till och från skolan står det 4 st som ser till att vi kommer över vägen som inte är speciellt trafikerad. Fast det känns ju tryggt och trevligt. Kanske skulle kunna få låna med en till att stå utanför skolans övergångsställe....

Betraktelse 2:  Hur har de fått upp denna kran som tydligen används vid fönsterputsning. Hur lång tid tar det att få alla rutor rena? Hur ofta sker denna procedur? Kanske skulle starta en fönsterputsar-firma. Underlag finns ju....Fast man kanske inte ska lida av svindel...

Nä nu är det i det närmsta midnatt på denna sidan av jorden och jag ska krypa till kojs. I morgon blir det nog till av avregistrera sig på kursen och istället ta det lugnt och njuta av landet och dess invånare. Språket kanske fastnar lättare efter att vi bott här ett tag. Sedan måste ju jag alltid prata med allt och alla så det kanske ger sig med tiden.

        

Söndagen den 27 januari 2013   
Tiden måste gå mycket, mycket fortare på denna sidan av jorden.... Kan någon annars förklara för mig vart tiden tar vägen? Jag kliver upp vid 6,30. Fixar frukost och följer grabbarna till skolan. Detta ger mig en lagom skön promenad på ca en timme men sen..??? Helt plötsligt är det dags att hämta dem igen kl 15.00. Det är inte var dag jag ens hunnit hem emellan. Knepigt är det vill jag lova.

I torsdags var jag dock på svenska ambassaden och yogade under en timme. Efter detta jobbiga men välbehövliga pass njöt jag med de andra deltagarna av den japanska badanläggningen. Här finns 3 bassänger: en med iskallt vatten, en med ljummet och en med riktigt varmt bubblande vatten. Underbart för kropp och själ. Självklart var jag i samtliga bassänger.

På vägen till ambassaden lyckades jag med konststycket att hoppa på ett expresståg. Kände mig lite panikslagen innan jag lyckades komma av detta tåg. Tack och lov stannade den ett par ggr innan den drog iväg för fullt utan stopp. Inte nog med att jag lyckades hoppa på ett expresståg. Jag lyckades även ta ett tåg i motsatt riktning... Hur gick detta till? Hur som, det var bara att hoppa på ett tåg som tog mig tillbaka. Denna gång kollade jag lite extra noga så jag hamnade rätt. Tur att jag var ute i god tid så man hinner med lite misstag utan att behöva stressa upp sig allt för mycket.

Efter yoga-förmiddagen var det bara att snabbt skynda sig hem. En snabb lunch på stående fot och en sväng med dammsugaren innan jag hämtade grabbarna. Vi handlade lite fikabröd på hemvägen eftersom två av Johans svenska kollegor skulle följa med hem på lite "svenskt" kaffe. Lite komiskt att många av dessa kollegor kommer på besök när vi bor utomlands men vi träffas i stort sett aldrig i Sverige.  I Sverige är man ju alltid så uppbokad med alla "måsten". Det är det bästa av allt när man bor utomlands. Man slipper så mycket av detta...... ändå räcker inte tiden till....hur går detta ihop?

Vid köp av fikabröd kan man ju ställa sig frågan VARFÖR får man varje kaka i var sin påse...Tur att man inte skulle ha hela släkten över på kalas. Här var det inget miljötänk alls med tanke på all sopsortering vi håller på med. Allt packas i små högar som sedan knyts ihop med snören eller läggs i genomskinliga plastpåsar. Här går det inte att fuska inte utan att det syns. Gällande sopor; Första dagen vi flyttade in kom en tjänsteman från renhållningsverket och informerade oss om sopsorteringen samt undrade VART vi kommer placera vår soptunna efter inköp. Vi fattade först inget gällande tunnans placering. Vi fick då förklarat för oss att detta var viktigt. Tjänstemannen tog kort på platsen där tunnan ska stå så arbetarna vet exakt vilken tunna de ska ta. Ordning och reda. Tunnan står nu till vänster om gången. Ställs den till höger är risken stor att det inte töms.

I fredags fick jag följa med Helmer och hans klass till japanska Channel 4. En stor privat Tv-kanal här i Tokyo. Jag hade så tur att en av mammorna jag börjat umgås med känner ägaren till denna kanal. Hon såg till att ordna med detta studiebesök och passade även på att reservera en plats åt mig. Helt otroligt vilka underbara människor det finns. Måste se till att skicka ett sms för att tacka henne ännu en gång.  Jag får se till fixa något trevligt till nästa gång vi ses.

Vem vet, jag kanske kommer med på japansk tv framöver. Vi var med på inspelningen av två olika "game shower". Dessa faller knappast under vad jag skulle välja att se på men vad jag förstår så är de extremt populära. En av tjejerna i klassen var precis hysterisk över alla kändisar hon såg. Vi utlänningar fattade inget av detta  men hon var självklart japanska.

Vi fick även besöka stället där all nyhetsflöde över hela världen granskades. Enormt stort vill jag lova och mycket intressant. De har tex en kamera sittande i Shibuya som spelar in allt dygnet runt, 365 dagar/år. Häftigt värre.

 










Ja och så har jag då börjat läsa japanska via Högskolan i Dalarna. Jag som lovade mig själv att ALDRIG mer läsa något på högskolenivå. Ja där såg man hur länge detta löfte hölls... drygt två månader. 
Min nyfunna vän Kaori och de andra japanska fika-vännerna kommer med all säkerhet göra allt för att träna mig. De började redan första gången vi träffades. Det kommer ju knappast bli lättare att försöka hålla mig till engelska nu. En av tjejerna, Myon-hee, är från Korea och hon pratar flytande japanska men väldigt lite engelska så där får hon och jag slå våra klocka huvuden ihop för att göra oss förstådda. Hittills har det gått över förväntan med lite stöd av Kaori.
Gällande språk och skola så är det nog bäst jag skickar in min "läxa". Deadline är idag kl 24.00. I morgon kommer Jessie och jag plugga mellan 10.00 - 14.00. Det är bara att hålla tummarna att något fastnar till lektionen på tisdag. Detta är ett av "läx-papprena", undrar om det är godkänt... eller kan man ha missat något litet streck ??

I fredags firade vi Johan, som fyllde år, med entrecote och vitlökssmör, rena a la 80-tal. Gott var det och länge sedan sist. Till detta ett glas rödvin. Vinet hade brasilianaren Carlos rekommenderat men bra var det inte. Passade inte våra smaklökar alls. Längtar till att Velletri och Mobergs röda dyker upp. Fast vi har hittat en hel del goda viner här också. Förra veckan fyndade vi reaviner i matbutiken vid vår station. Inte alls illa. Undrar just när bolaget i Sverige börjar med att rea ut sina flaskor.

 Resten av helgen har som vanligt gått alldeles för fort. Ska det hålla på så här är jag snart 100 utan att jag hunnit med hälften av allt jag vill. Hmmm hur stoppar man detta ? 
Ett smidigt sätt att som jag nämnt tidigare. Beställa hem tunga matvaror via nätet. Dagens leverans var beställd till idag mellan 18.00-20.00. Och här är den....... 
    

 

Onsdagen den 23:e januari 2013 
Har nu lämnat grabbarna på skolan samt gjort en dumplingsdeg. Degen ser ut att bli bra (säger jag som inte har en aning om hur den ska vara). Återstår att se i eftermiddag. På min promenad till och från skolan njuter jag av "What a wounderful word", hur vackert det det är. Nu verkar japaner ha mer känsla för skönhet än många andra. Fascineras över dessa, framför allt män, som sopar upp all skräp och varenda blad de ser. Även alla byggnader, stenläggningar mm. Ja det är vackert !!!! Känns ända in i "hjärteroten".


 










När man går dessa promenader gör man små iakttagelser och många frågor väcks. Så som:

* Varför har så många japaner "felställningar" på sina ben? Överrepresentativt bland kvinnor. De är hjulbenta, kobenta, låghalta och jag vet inte allt. Hur kommer sig detta ???
* Många använder munskydd och det är för omtanke om sin omgivning inte pga avgaser el annat. En fråga man ställer är "hur ofta byts dessa"? Säkert ofta. Håller japanerna sig friskare än andra pga av minskad smittorisk? Vilket jag inte tror med tanke på mängden människor på tåg, trottoarer mm.
* Hur kommer det sig i detta välorganiserade land att gångare och cyklister delar vägbana ?
* VARFÖR klär de på alla hundar kläder ??? Om Amerikanerna är hysteriska gällande detta så ligger de i lä vill jag lova. Jag tror jag bara sett EN hund som INTE har kläder på sig. I varje kvarter finns en skönhetssalong för hundar. Nu är jag ingen hundmänniska men jag tror dessa djur mår bättre utan kläder. Fast jag kanske har missat något ... Vad vet jag...??? De har även typ barnvagnar till dem samt rullväskor som dessa djur åker runt i. Finns även specialdesignade ryggsäckar att ha hundar i. Många frågor dyker upp i skallen.

* Hur kommer det sig att "alla" taxichaufförerna bär vita handskar? Varför stängs taxins dörrar per automatik, man stänger aldrig en dörr själv. Varför sitter det sovande taxichaufförer i varje vägkorsning med bilen igång?
* Hur kommer det sig att de har "rökrum" på restauranger, och rökrutor utomhus? Man får inte gå runt på en trottoar och röka utan blir hänvisad till en avgränsad ruta. Måste erkänna att det ser ganska lustigt ut.
* Hur många poliser har Japan? Överallt finns det pyttesmå "polisboxar" med en till ett par poliser. Rummen är nog inte större än 3 x 3 m, om ens så stora. På tal om poliser; Såg igår en cyklande polis med en hållare till batongen på styret. Lite häftigt.
* Kan någon förklara denna bild för mig? De tre första användningsområdena  förstår jag men den fjärde????

Nä slut på funderingarna. Dags att ta sig an språket. Jag får nog lägga ett par timmar på att försöka skriva tecken samt uttala dessa. Har jag tur så kan jag kanske hitta en eller fler japanskor i föräldragruppen som kan hjälpa mig, speciellt med uttalet. Efter gårdagens lektion återstår det att se OM jag kommer fortsätta. Jag ger det en vecka till......sedan är det bara 18 ggr kvar ..... Jessie och jag ska försöka slå våra kloka huvuden ihop och så fick jag ett e-mail från en annan deltagare som gärna vill vara med i min grupp. Vad råkade jag nu säga eller skriva på gårdagens lektion ???

Jo just det. ETT ord har jag lärt mig "konnichiwa" som betyder "Hej"..Vad tror ni läraren säger på kursen (utan att jag nämnt detta) JO att "Konnichiwa" används inte då det är ett mycket gammalt och omodernt ord.... Phuuu... kan det kanske vara som vårt "goddag" ? eller vad har vi mer för ålderdomliga ord för "hej".... "goder afton".. Vi fick dock inte reda på vad man säger istället... Hmm något att fundera på. Det värsta är att detta ord nu sitter och tar upp plats i min hjärna efter allt mitt rabblande och så blev det så fel. Undrar hur många dörrar det finns att öppna och få in allt bakom? Många stängs tyvärr för fort och är sedan svåra att öppna och värre blir det ju äldre jag blir.. Ha nu en riktigt bra dag.

  


  

Tisdagen den 22 januari 2013 
Veckan började med att jag tog en fika med SWEA-gruppen på Starbucks i Harajuku. Några av dessa "tjejer" är helt underbara och det är skönt att få prata svenska med kvinnor mellan varven. Annars blir det ju bara med "gubben min" och grabbarna. Ni som känner min make inser hur mycket det blir sagt och av vem. Grabbarna har nog ärvt mors talförmåga när de väl pratar (inte ens jag hinner med i svängarna). Tyvärr drar datorn mer än mitt sällskap men lockar man med fika och "tvingar" dem att göra läxor så kan man få höra hur dagen varit. Nu lider jag under inga omständigheter av ensamhet eller brist av sociala kontakter. Fast det krävs lite mer energi att prata engelska mot svenska. Här kommer några bilder som ena sonen tagit under en skoldag. Hans vy av delar av världen..... Jordbävningsbilen och hans skor....
 

 

Före fikat gick jag en långpromenad bland annat i Yoyogi-park och efter följde jag med Jessie hem. Vilket innebar en halvtimmes promenad till. Jösses vad skor jag kommer slita ut. Jessie bjöd på dumplings och jag har nu fått instruktioner hur dessa tillagas. Till min äldste sons glädje. Så imorgon onsdag blir det till att träna färdigheterna. Måste bara först inhandla en kavel. Det kommer med all säkerhet bli en "asiatisk" modell. Vilket är mer som en vanlig rundstav (i mitt bohag som fortfarande är till sjöss har jag den hederliga med "handtag" på sidorna och en rulle mitt på).

Vi hade helt underbart vårväder i Tokyo i måndags och jag njöt till fullo under promenaderna. Döm av min förvåning då jag får ett sms av rektorn på killarnas skola som informerar om att det ev kommer mer snö under eftermiddag/kvällen. Vi föräldrar ska vara inställda på att skolan ev hålls stängd eller så kan de börja senare på tisdag fm. Ny information kommer kl 6 på morgonen via skolans hemsida.  Samma system som de använde sig av i USA. Helt suveränt. Både i USA och här har man direkt kontakt med rektor eller lärare så fort det är något. Vilket jag tycker är perfekt. Jag behöver aldrig fundera på om det är några oklarheter.

 

Nu blev det ingen snö men det regnade så jag och killarna tog tåget till skolan. Något det yngste sonen tycker är perfekt. Han slipper ju på så vis en promenad. Morgonrusningen i Tokyo är inte att leka med. Här kan man snacka om "packade sillar i en ansjovisburk". Fattar inte HUR mycket folk det finns och vart de kommer ifrån. Nu är japanerna otroligt stukturerade av sig. Alla går i rad, det finns "regler" i hur man placerar sig utanför tågvagnen, i vagnen, i rulltrappan osv. En fördel när det är så knôkat är att man lär ju inte hamna på golvet om man skulle "ramla" vid inbromsning.

Håll till vänster, håll till vänster... Ja och så råkar en "utlänning" hamna fel... råkade hamna till höger då jag skulle hem efter jag lämnat killarna. Jag överdriver inte om jag säger det var en "ringlande orm" med 4-5 personer i bredd säkert 50-100 m lång som ALLA går åt ett håll UTAN jag... Inte lätt att försöka ta sig igenom för att hamna på "rätt" sida av denna ringlande kö inte...

Väl hemma tog jag en sväng med dammsugaren och golvmoppen, som levde sitt egna liv. Jag hade full sjå att få skaftet att låsa sig så jag slapp gå dubbelvikt och torka golven. En och annan ful bokstavskombination kom säkert över mina läppar. Efter detta pass njöt jag av en kopp "svenskt" kaffe medans jag funderade på om jag skulle trotsa regnet och bege mig till "Book off" för att åter igen frossa bland alla böcker. Under min beslutsångest dök en man upp och levererade killarnas gympabyxor (de som hör till skoluniformen).

Väl på "Book off" inhandlade jag 11 böcker på engelska om Japan; grammatik, mat, mm. Intog även lunch bland alla dessa böcker och njöt av en kaffe latte. Jag hann hem med alla böcker samt inhandla lite blommor och en present till maken innan det var dags att hämta killarna. Utanför skolan brukar jag prata med andra föräldrar och idag frågade en pappa om vår familj vill komma på middag en söndag fram över. Han vill då bjuda på Brasiliansk mat. Visst låter det intressant.

Väl hemma blev det fika och läxläsning innan jag själv skulle ha min första lektion i japanska via nätet och Högskolan i Falun. Vilket tempo hon höll vår lärare. Det vill till att råplugga på dagarna ett tag framöver om jag ska fixa detta.

Klockan 21.00 kom posten förbi och levererade en bok vi köpt via Amazon, då jag inte var hemma mitt på dagen. Detta och som jag tidigare nämnt mat- och vin leverans fram till dörren kostnadsfritt bör vi införa i Sverige. Underbart att sitta i soffan och veckohandla all trist mat. Godsakerna kan man ju inhandla i butikerna om man nu vill det.

Nä nu ska jag lägga ner för idag. Måste läsa klart boken om Hachiko så killarna kan lämna in denna samt boken om tjejen som började vika tusen papperssvanar när hon drabbats av leukemi efter atombomberna. Skolans bibliotekarie tyckte jag skulle läsa dessa. Försökte slingra mig med att min engelska inte är tillräckligt bra. Fast det köpte hon inte....... Nu är de i alla fall lästa och det gick bättre än förväntat.. 
På tal om bibliotekarien.....På denna skolan liksom i USA får man hem beställningslistor om man är intresserad av att köpa vettiga och bra böcker till lågt pris. Gissa om jag med mitt bokintresse blir lycklig av att frossa i detta. Här har grabbarna sin chans att få vad de önskar utan att tjata.
 

        

Söndagen den 20:e januari 2013 
Idag har vi besökt Akihabara - Electric City. Åhhh Herregud vad eletronikbutiker....Inget för mig men "Gubben min" och grabbarna var nöjda. Av vilken anledning finns det butiker med ca 4000 kvm/vån i 8 plan? BARA innehållande el-prylar så som TV, datorer, mobiler, musikanläggningar och jag vet inte allt? Inget som jag förstår mig på. Lite inköp blev det dock så som en dockningsstation till iPhone 5 ( min iPhone till på köpet) headset till killarna och en golvmopp som inte är elektrisk. Moppen ska jag ta en svängom med under morgondagen. Nästan så jag ser fram emot det.....

 

Jag var helt utmattad efter första planet men följde snällt med. Igår fick jag locka familjen med en fika om de följde med till "Book off" samt till parken Happoen inte långt från Shirokanedai. På "Book off" fyndade jag en hög med böcker om Japan till en billig penning. Så det var väl inte mer än rättvist att jag fick "uthärda".

Fikat som utlovats kostade mer än böckerna. Hmmmm.
Efter fikat tog vi en sväng i parken Happoen som nog inte var öppen för allmänheten just då. Detta insåg vi efter en stund. Nu är ju japanerna så extremt trevliga så de lät oss vara "dumma turister". I parken var det bröllop och andra stora middags-tillställningar. I denna park ställer de ut gamla Bonsai-träd. Det äldsta vi beskådade var 320 år gammalt. Mamma mia...Tänk om man skulle få ansvar för att sköta ett sådant....

När vi sedan skulle ta oss hem tyckte jag att vi skulle gå i smågränder och ta bakgatorna hem. Självklart resulterade detta i att vi gick vilse. Gränderna blev smalare och trängre ju längre vi gick. Sedan bör jag kanske nämna att solen går ner vid 17.00 och då blir det riktigt mörkt. 

Jag blev full av skratt och vår yngste son undrade hur jag kan tycka det är kul att gå vilse. Den äldre började påpeka att vi kanske ska försöka få tag i en taxi. Maken min ansåg att vi nog trots allt ska lita mer på googlemaps mer än min magkänsla. Efter en knapp timme gav jag med mig. Då visade det sig att vi bara var 15 min hemifrån. Det positiva med det hela var att vi alla fick en rejäl promenad och fick se en massa lustiga hus.

Väl hemma tog vi lite kvällsmat och slappade sedan i de obekväma hyr-sofforna. Jag börjar nu längta efter våra egna prylar. Det jag konstigt nog saknar allra, allra mest är mina städgrejer. Något jag aldrig trott. Sedan kommer nog faktiskt vår soffa. Den vi har just nu är extremt obekväm vill jag lova. Annars är det ganska skönt att bo utan en massa prylar överallt.

I helgen har vi även tagit tag i detta med SKYPE igen. Vi fixade detta då vi bodde i USA men har knappt använt det sedan dess. Nu var det ju detta med lösenord och hur man gjorde. Denna ständiga teknik hela tiden. Vi har nu till och med skaffat oss ett abonnemang och ett "Göteborgsnummer" för de som vill ringa oss från fast hemtelefon, Ni som nu tänker ringa GLÖM INTE tidsskillnaden. Vill ni ringa så gör detta på förmiddagen i Sverige. Det är 8 timmars tidskillnad. Vårt telefonnummer är följande 031-3607 444. Inte illa att få ett så snarlikt vårt gamla hem-nummer eller hur???
     

Jag har nu även registrerat mig på Högskolan i Falun för att börja läsa 15 hp Japanska. Kursen börjar kommande vecka och jag har börjat inse att detta kommer bli kämpigt. Hur ska man till en början kunna lära sig alla tecken? Varför har de tre olika "alfabet"? Hiragana, Katakana och så det kinesiska Kanji. Jag har börjat så smått med att försöka mig på något enstaka ord men minnet är kort och efter en kvart är det glömt. Kan man skylla på åldern? Jag får nog försöka ta ett par tecken i taget och lära mig några enstaka ord som jag sedan kan terrorisera föräldrar, personalen på skolan samt butiksbiträdena med.

Barnen sover, jag har förberett deras matlådor samt strukit deras skjortor och byxor inför morgondagen. Ska nu se om jag kan få in "Tack", "God morgon"samt något mer ord i minnet. Hur svårt kan det vara??? Sönerna har ju redan lyckas med att skriva sina namn samt ovan nämnda ord plus lite till kan jag tänka.

Nä, en kopp te och sedan låta skallen vila sig i form är nog mer min melodi. Nå vilket är nu rätt???

Konbanwa, Mata Ashita

我々は明日会うこんばんは

Wareware wa ashita au konbanwa

God kväll, vi ses imorgon.