Petronellas resa

Måndagen den 13 januari 2014

Sitter med en kopp kaffe och njuter av solstrålarna i mitt ansikte. Dock är det ganska råkallt ute även om termometern visar 9 grader. Idag är det en japansk helgdag ( Coming of age day). Detta innebär att killarna är lediga från skolan, Johan jobbar dock på som vanligt. En speciell ceremoni hålls för de som blivit vuxna, fyllt 20 år, och deras föräldrar. Därför kan man se ovanligt många japanskor klädda i vackra färggranna kimonons ute på stan idag. Grabbarna och jag var ute en sväng och stötte på ett par stycken men tyvärr var jag inte snabb nog med min kamera. Jag kanske får ta mig ut igen senare under dagen.

En av de första dagarna på året blev vi hembjudna till en japanska och hennes familj. Hon bjöd på typiska rätter som de äter under nyår. Tanken är att "husmor" inte ska behöva stå i köket utan det mesta är förberett. Rätterna kallas för "Osechi" och de ligger traditionellt i en trevånings lackad matlåda. Samtliga rätter har en speciell betydelse så som "lycka", "långt liv" osv.

Det var mycket jag inte smakat innan men vi provade i stort sett allt. Jag hoppade över musslorna men vår äldste son provade precis allt. Jag var lite tveksam till de små torkade fiskarna som smakade sött samt att äta räkor med skal och huvud, fast det var inte så illa. Jag har säkert nämnt det tidigare; japansk mat är ganska söt i smaken medans vi i Sverige är mer vana vid att krydda med salt och peppar. (Måste erkänna att jag oftast har salt/peppar i min handväska. Ris är mycket godare med salt, så är det bara.) Dock uppför jag mig när jag är bortbjuden även om Kaori ställde fram salt till mig tog jag inget.

Jag skulle nog likna rätterna med tapas. Vi fick även en soppa, Ozouni, som innehåller grönsaker, anka, kyckling samt bland annat mochi som är en hård "tvål"-liknande riskaka. Denna riskaka blir seg vid uppvärmning.

Själv tillagar jag mochin i stekpannan med lite smör och sedan kanel och socker på. Riktigt mumsigt. Fick detta receptet av min kinesiska väninna. Japanskorna fasar, de kan gå med på att jag steker dem men sedan ska de serveras med soja och sjögräs. Fast min japanska lärare säger att även hon ibland gör som jag. Så helt fel är det nog inte. Haa haa. Mochi är neutral i smaken och kan användas till mycket precis som tofu.

Den 2 januari gjorde vi som många, många tusen japaner. Vi besökte kejsaren och hans familj. Två gånger om året har man möjligheten att komma in i den inre trädgården. Kejsaren håller ett tal, man kan vinka med flaggor och "se" familjen. Se är väl till att överdriva. De står på en stor betongglasbalkong och vi var ju som sagt var inte ensamma. Innan vi ens fick närma oss trädgården fick vi passera två säkerhetskontroller. Det stod sedan vakter längst hela vägen fram till palatset. Trots denna mängd av människor kändes det aldrig "panikartat". Jag som till och med lämnat kundvagnar och gått ut från affärer då det är långa köer som tex vid Ullared kände att detta är lugnt.

Japanernas stora högtid är nyår. Julafton och dagarna runt är helt vanliga arbetsdagar. Johan tog dock ledigt på själva julafton. Den 23:e är en helgdag eftersom detta är Kejsarens, och Helmers, födelsedag. Det som jag tycker är konstigt är att de pyntar med julprylar i mängder ÖVERALLT trots att de sedan inte firar jul i särskilt stor utsträckning. Fast detta skrev jag nog om vid mitt förra inlägg. För övrigt är det på Kejsarens födelsedag man också har möjligheten att besöka den inre trädgården. Jag antar det är precis lika många då som den 2:e januari.

Dagarna runt nyår har vi utforskat nya områden i Tokyo. Vi har tagit tåget eller tunnelbanan till platser vi inte sett förut eller tycker oss behöva kolla in närmare. Vi har även införskaffat oss fler böcker om Japan och dess; byggnader, kultur, familj, liv, mat, mm. Riktigt bra, lättlästa och intressanta. Jag och min japanska lärare diskuterar sedan innehållet och jag får då hennes syn på det hela och många goa skratt. Hon är helt underbar. Att jag sedan inte lär mig så mycket japanska kan jag inte klandra henne för. Min hjärna är för "gammal" och slö, kan nästan tro den är teflonbelagd. Det kan ju också vara så att jag är mer intresserad av själva Japan och dess invånare eftersom jag insett att jag aldrig kommer kunna föra ett vettigt samtal med en japan på japanska. Det är ju inte så ofta de svarar exakt som i läroböckerna. Minsta lilla utsvävning och jag är helt borta.