Fredagen den 24 Maj 2013    

Sitter nu tillbakalutad i soffan och njuter av fredagslugnet.
Som vanligt startade jag dagen med en halvtimmes promenad med grabbarna till skolan. Nu har dock värmen kommit och med den även hög luftfuktighet vilket innebär att jag "tvingar" dem till två vätskekontroller för att undvika uttorkning. Något de inte anser sig vara nödvändigt men de har lärt sig att i vissa lägen "vet mamma bäst". Ja eller så dricker de om inte annat för husfridens skull.

Detta är bara ett fåtal.....det kommer flera........

Efter avlämnandet av mina prinsar samlades vi vid "bron" för att i gemensam trupp ta oss till Shanti som bjudit in en del av oss på frukost. Hmm Vilken frukost !!! Njöt till fullo av allt gott samt det trevliga sällskapet.

 

Efter denna goda frukost hade jag  planerat att göra lite inköp. 
Eftersom solen strålade från klar himmel tog jag och Katarina tåget istället för att promenera till Shibuya som vi först tänkt oss. Vi bytte tåg för att ta oss till Shimo-Kitazawa. Här var vi även dagen innan med två andra svenskar. Då såg jag ett urläckert halsband samt ett par ringar som jag mer än gärna ville ha. Vet nu inte varför jag inte köpte dem direkt men ibland så tar "ekonomen" i mig ett fast grepp om  plånboken. Detta skedde tydligen igår men idag var "ekonomen" ledig. Detta resulterade i att jag köpte halsbandet, två ringar samt en linneklänning. Jag är hur nöjd som helst.. Så snyggt !!! Vilken tur att det är morsdag på söndag. Jag nu varit  snäll mot mannen och sönerna genom att ordna med presenterna själv.  Vilken driftig och handlingskraftig fru han har min kära Johan. Eftersom han jobbar så långa dagar måste han med all säkerhet uppskatta att jag underlättar lite för honom. Eller vad tror ni?    Haa haa och så nöjd jag är/kommer vara med presentvalet ....

Smyckena är inköpta på Ibuqui och om jag förstår informationen rätt ( Eri snabböversatte texten vid skolan då jag visade upp mina fynd) så är de gjorda i organiska och/eller även återvinnings material. Inriktningen på butiken var nog piercing-smycken men de hade även lite annat smått och gott i min smak.

Bilden var rättvänd i mitt album, så varför blir det på detta viset??? Jag fixar inte att rotera den i bloggen...
 
Efter shoppingrundan blev det åter tåg till skolan för att hämta killarna och tjôta lite med de andra föräldrarna. "Yukas grandmum" kom som vanligt med en "present" till mig. Jag skulle kunna skriva ett helt blogginlägg gällande alla presenter jag fått av japanskorna och då i synnerhet "Yukas grandmum" som egentligen heter Chizuko. Jag har fått flera olika sorters kakor, en fiskspecialitet som man äter under våren, tygväska, japanskt godis, mm mm. Idag fick jag "myggplåster" som man sätter på kläderna i förebyggande syfte. Hon är makalös och helt underbar.

Som tack för allt dessa japanskor gör för mig så har jag bjudit in dem och deras familjer på grillfest. Det verkar som alla tackat ja vilket innebär att vi kommer bli ca 30 personer. Finns det hjärterum så finns det stjärterum. Visst är det otroligt att man kan träffa så helt underbara människor och, på kort tid, få känslan av att ha känt dem hela livet. Vi har ju trots allt inte varit här mer än knappt 6 mån. Fast redan första veckan/dagarna på skolan tog dessa kvinnor upp mig i sin gemenskap. Jag tackar min lyckliga stjärna att jag tackade jag till att luncha med Kaori och Jodie första gången jag träffade dem. Detta ledde till att Kaori tog med mig att fika med de andra japanskorna samma eftermiddag då Jodie var tvungen att jobba. Denna dag var fylld av nya människor och skallen snurrade runt av alla nya intryck och att behöva prata engelska en hel dag. Nu är jag inne i det och har inga som helst problem att hänga med i svängarna.

Detta gäng består inte av några tysta försynta japanskor inte. Herregud de tjattrar på minst lika bra som jag. Det är till och med så att jag ligger i lä och det vill inte säga lite det. Innan vi flyttade hit trodde jag att det skulle vara svårt att komma i kontakt med japanskorna. Att de visserligen skulle vara trevliga men mer avvaktande. Jag måste med glädje säga att nästan alla japaner jag stött på är trevliga, hjälpsamma, pratglada även om de säger att de inte pratar engelska. Jag kom ganska snabbt underfund med att de flesta japaner säger att de inte pratar engelska eller "littel". Littel innebär att de pratar ofta riktigt bra engelska. De som säger att de inte pratar engelska alls verkar förstå allt man säger mycket väl om man fortsätter att prata med dem. Jag pratar med andra ord på och de gör allt för att hjälpa mig och på så vis brukar allt lösa sig. Det är ytterst sällan, om någonsin, som jag behöver lämna en butik eller dyl på grund av att jag inte kunnat göra mig förstådd. Ord, leende, kroppsspråk, peka och visa funkar alltid.

Veckorna fullständigt springer ifrån mig. Det är inte många dagar i veckan (om än någon) som jag hinner hem mellan att jag lämnar och hämtar killarna i skolan.
I måndags var jag och Jessie åter på IKEA. När vi åker dit kör vi samma gamla "race". Vi träffas i Denen-Chõfu och tar shutterbussen till IKEA. Väl där börjar vi med frukost som nästan är gratis. Sedan springer vi ett varv i varuhuset och inhandlar det vi ska. En tur till byggvaruhuset som ligger i närheten brukar vi hinna med innan vi intar "korv-lunchen" på IKEA. Nu mera har vi sett till att planera vår tid så vi inte missar att handla maten som vi kom dit för.  De första gångerna yrade vi runt och hade så mycket att prata om så vi helt glömde bort varför vi var där.
Även denna gång fixade jag med hemleverans av det inköpta. Kan det bli bättre? Man handlar vad man vill utan tanke på att man ska få hem det på något vis. När man handlat klart går man till "hemleverans disken" och de ser till att allt kommer levererat till min dörr för en rimlig peng. Denna gång köpte jag skrivbordsstolar till grabbarna. Dessa kommer levereras på onsdag.

 

I tisdags firade vi Yuka som fyllt år genom att äta på en helt underbar Brasiliansk restaurang. Grillat kött på längden, tvären och alla andra sätt. Gud så gott och detta var något min kropp skrikit efter !!! Kött, Kött, Kött....Helt kött inte bara strimlat. Kött och grönsaker, det fanns ett enormt buffébord med grönsaker samt lite annat smått och gott men jag höll mig till grönsakerna och köttet ... Hmmm så gott, så gott. Hit kommer jag definitivt komma igen. Aningen dyrt men ack så mumsigt.  Jag provade bland annat palmhjärta som smakade riktigt bra. Nu fanns det ju lite mer att välja på till skillnad från när deltagarna i "Robinsons" åtnjöt denna delikatess.

 

I onsdags "monterade" jag upp den lilla poolen vi införskaffat för att göra livet mer uthärdligt för mig och sönerna under dessa varma dagar. Här i Tokyo öppnar inte utomhusbaden förrän 1 juli om jag fattar helt rätt. Helt otroligt. Redan nu är det varmare än vi någonsin kommer få under sommaren i Sverige.

Har man sedan en tatuering kan man glömma att besöka dessa inrättningar. En tatuerad person får inte bada på offentliga inrättningar, de får inte heller gå på gym. OM de skulle gå dit måste tatueringarna täckas helt. Tur för oss och framförallt barnen att vi, varken Johan eller jag, har skaffat någon. Visst, det går ju täcka en tatuering med plåster om man nu skulle ha en liten men annars ???? Deras syn gällande tatueringar grundar sig i att förr tatuerade man brottslingar som ett extra straff. Man kunde genom dessa tatueringar se hur många gånger de blivit straffade och om de var återfallsbrottslingar. 

犬 = Hund

 Begreppet irezumi (”att sätta in tusch”) syftade ursprungligen

 på de tatueringar som staten bestraffade brottslingar med.

 Man kunde t ex tatuera in streck på armarna eller tecknet för ”hund” 

i pannan. Strafftatueringar gjordes fram till mitten av 1800-talet.

 Brottslingens tatueringar innebar ett utanförskap för livet och 

i och med detta en annan livsväg. I den gamla kopplingen

 till brott och straff finns en historisk anledning till att

 många japaner ännu ryggar för tatueringar.

 Tatueringar har också varit förbjudna i perioder.

 Senast var det från Meiji-perioden (1868-1912) t o m efter

 andra världskrigets slut. Än idag förbjuder

 många japanska bad tatuerade personer.

Japanska tatueringar – mode inpå bara skinnet - By Petra Holmberg | Published: April 23, 2010

Denna text hittade jag på Modearkivets hemsida för den som är intresserad av att läsa lite mer om vad Petra Holmberg skrivit om detta ämne.

Ja det var lite mer "riktig" fakta det och inte bara mitt flum. Finns säkert massor att läsa gällande detta ämne för den som är intresserad och villig att lägga tid att söka informationen.

Igår, torsdag, vaknade jag upp och läste mina e-mail. Det var med tungt hjärta jag läste att läraren Eva Efraimsson Österlund gått bort genom en olycka då hon bergsvandrade i Himalaya. Eva tillhörde de starka personligheterna jag ofta faller för. Hon var vår " klassföreståndare" då jag läste till distriktssköterska i Dalarna. I detta läge blir jag helt ordlös. Vad kan man säga? Vad kan man göra? Inte mycket tyvärr mer än att tänka på hur snabbt livet kan ta slut och förändras. Trots detta kommer man nog aldrig till insikt förrän det drabbar en själv. Herregud !!! Eva var ju en stark och levnadsglad person som borde leva många många år till....

Jag själv lägger ner många timmar i veckan på att själv försöka förlänga mitt liv. Ja eller om det inte rent av kanske till och med kommer ta död på mig. Jag går och går och går men ser inga resultat. Jo möjligen så är stegen raskare, andningen lättare, men inte mer än så...   Sedan den första april har jag gått nästan varje dag. Förra veckan tror jag det blev 85 km. Inte illa för att vara mig. Nu när värmen kommer får jag nog inse att jag får vara nöjd om jag kan gå mellan 6-10 km/ dag.

Nu tar jag en paus i skrivandet och återkommer förhoppningsvis under morgondagen. Klockan är nu drygt 23.00 och vi har 18 grader varmt ute. Vad säger ni om det??? Natti natti. Luftkonditioneringen på !!

Vi började dagen med att handla mat via nätet. Hur bra som helst. Man beställer det man vill ha så som mjölk, kött, flingor mm sedan önskar man vilken tid man vill ha det levererat. Tidsintervallerna är på 2h mellan 10.00 - 22.00 varje dag i veckan. Helt ofattbart och helt underbart. Handla vardagsmat är ju så extremt tråkigt. På detta vis slipper man allt släpande och bärande av alla dessa tunga bärkassar också.  Våra varor kommer idag komma mellan 20.00-22.00. Detta innebär att de kommer denna tid, varken före eller efter. Punktlighet är en dygd i detta landet.

När matinköpen var fixat gav vi oss ut på "byn". Både Johan och grabbarna behövde klippa sig för att uthärda värmen. Ja, killarna protesterade väl lite men inte speciellt högljutt. Alfred anser att "1000-yen" - frisören är super. För 1050 yen (1000 yen + momsen) klipper de en snabbt, det tar endast 15 min. Ingen styling, gel eller annat "krafs". En kvart är ungefär vad han har ro till. Han behöver inte fråga en enda gång om de snart är klara och jag som mor behöver inte känna mig stressad över att han snart börjar sitta på nålar och "åla" runt på stolen. Resultatet är i regel helt ok.

 

Kolla in maskinen i förgrunden. Här stoppar man i pengar, väljer vilken "behandling/klippning" man önskar genom att trycka på en av knapparna. Ut kommer en liten biljett som man ger till frisören. Är det kö slår man sig ner på en av de numrerade stolarna och så flyttar man sig allt eftersom kunderna blir hjälpta. Fiffigt va? Här behövs inte många ord. 

Efter att jag fått alla herrarna i familjen klippta tog vi tåget för att upptäcka en annan stadsdel. Här inledde vi dagsturen med lunch. Vi ville inte utmana ödet med att ha två hungriga och griniga pôjkar med på rundvandringen. Nu lyckades vi hålla humöret uppe och lite glassmuta gjorde susen för en trevlig eftermiddag med hela familjen.Vädret var perfekt. Aning svalare än dagen innan. Riktigt skönt att slippa hettan och den höga luftfuktigheten. Trots detta blev det ingen längre promenad denna dag. Lite synd kan jag tycka men resten av familjen var supernöjda med att slippa undan. Hmmm... "Hemma i Sverige var du nöjd om vi följde med på en 2,5-3 km runda men här ska vi gå 5-10 km. Varför då???" undrar grabbarna Erlandsson. Ja vad svarar man på det? Jo för det är nyttigt...???...