söndag 23 juni 2013


Tisdagen den 18 Juni 2013

Ja då har man kommit en bra bit in på denna ganska händelserika månad, både med goda och onda ting. Det trista struntar vi i och går in på de lite trevligare ämnena. Den 6 juni var vi inbjudna till den Svenska Ambassaden för att fira Nationaldagen. Jag var till en början tveksam till om vi skulle gå men efter Facebook-kommentarerna jag fick kändes det som om vi inte hade något val : Självklart skulle vi gå. Klädkoden var mörk kostym och då med andra ord klänning för min del; Jag som ytterst, ytterst sällan använder detta plagg. Det känns som man blir något man inte är, trivs inte alls. Hur som helst åkte en klänning på ( finns konstigt nog ett par stycken i min garderob att välja emellan) och Johan fick på sig sin mörka kostym. Vi bröt dock lite mot vett och etikett då han matchade mig med slipsen. Han skulle haft en mörk men, men.



På inbjudan stod det buffé så Johan skyndade sig hem från jobbet, bytte kläder och så gav vi oss av. Väl framme träffade jag på flertalet som jag kände igen via SWEA samt några "gamla" bekanta från vår USA-vistelse. Vinet flödade och vi åt lite av småplocket i väntan på maten. Det tog ett bra tag och ett antal glas vin innan många av oss började inse att någon middag blev det inte. Det var ett "mingel-party" med endast småplock. Hoppsan sa....Kanske vin och sprit-bordet var den sk buffén, "dryckes-buffé". Det var många som stressat från sina jobb med tomma magar. Hur som helst så hade vi en riktigt trevlig kväll med mycket prat och skratt. Vi pratade bland annat med Nobelpristagaren, Ei-ichi Negishi som tillsammans med två andra kommit fram till någon kemisk sammankoppling som gör det möjligt att bla skapa nya slags läkemedel.  De fick Nobelpriset 2010 för den sk Negishi-kopplingen. Det är ju inte var dag man får en möjlighet att prata med personer inom dessa gebit så bara det gjorde kvällen till något extra.



Eftersom jag nu hade fullt upp att mingla runt och prata så blev det tyvärr inga kort tagna. Det borde ju vara ett bra betyg eller hur ? Jag uppförde mig klanderfritt och lät telefonen ligga där den låg i min väska och riktade min fulla uppmärksamhet till alla runt omkring mig.

På väg hem insåg både Johan och jag att ett besök på McDonalds nog inte skulle sitta helt fel. Jag tog även en glass för att neutralisera kroppen på ett allt för högt alkoholintag på fastande mage. Detta gjorde susen. Kanske något att ta med i forskningen runt "bakfylle-botemedel" ? Funkade ypperligt vid detta tillfälle. Någon mer utförlig forskning än så har jag inte gjort ännu. Tack och lov så finns det få tillfällen i mitt liv att praktisera testerna på. Fast kanske någon annan kan utreda det närmare...



Dagen därpå, fredagen den 7 juni, hade skolan idrottsdag och alla föräldrar som kunde var välkomna till Ot Futo Chuo Kaihin Park  i Oi Keibajo. Så mycket val hade man kanske inte eftersom skolan förväntade sig att man skulle hämta upp sina barn vid 13-tiden. De som hade mindre barn skulle komma direkt till parken med dem på morgonen. Våra söner räknas nu mera som stora eftersom de går i grade 4 resp 6.






Efter idrottsdagen var det snabbt hem för att duscha och snygga till oss. Vi, eller rättare sagt japanskorna med Eri i spetsen, hade anordnat en överraskningsfest för Myung-Hee och hennes barn eftersom de flyttar tillbaka till Korea i juli. Vi hade bokat en restaurang som ägs av en man som även håller på med trolleri. Så kvällen gick i "Magikerns" tecken, extremt japanskt vill jag lova. Under veckan som gått hade Eri spelat in videohälsningar till Myung-Hee från alla möjliga personer i hennes vänskapskrets samt de som äger restaurangen där hon jobbat extra. Självklart blev det känslosamt men även mycket uppskattat.










Under veckan som gått var jag med flera hembjudna till Myung-Hee på Koreansk lunch. Mycket spännande att se hur de bor samt smaka deras mat. Vi svenskar är allt bra bortskämda med hyfsat stora kök. Tror knappast det byggs 3-4 rums lägenheter i Sverige med endast en kokvrå.



Hur som helst hade vi trevligt och jag fick smaka på något jag aldrig ätit förut: Kalla nudlar med en kall sesam-soya-sås till. Kalla nudlar har jag dock ätit tidigare. Det är inte helt ovanligt att man äter det sommartid och varma nudlar vintertid. Nu heter det inte nudlar här utan sóba och udon men samlingsnamnet är trots allt nudlar. Den kalla nudelrätten var mycket god och mild i sin smak medan den andra nudelrätter var mer "het" och kraftfullare i smaken. Koreanerna tycks ha mycket mer kryddstark mat än vad japanerna har över lag. Vi fick även en slags "pannkaka" innehållande grönsaker och räkor. Gissa om jag hade ont i mina ben. Jag är inte van att sitta på golvet så långa stunder och stelheten satte in trots att jag var uppe och rörde på mig mellan varven. Det blir till att ligga i träning inser jag.






Denna vecka har jag haft över två japanskor som ville lära sig göra Svenska pannkakor samt morotssoppa. Chiyoes son, Michael, var över för ett tag sedan och fick då pannkakor. Johan stekte för fulla muggar och de fyra grabbarna åt för glatta livet. Efter detta vill Michael inte ha Amerikanska "pulver"-pannkakor. Han vill ha svenska gjorda från grunden. Jag har nu gjort klart för honom att som barn har man rätt att kräva pannkakor minst en gång i veckan. Någon han med all säkerhet kommer försöka sig på under sommaren. Lycka till Chiyoe !!! Måste dock erkänna att jag var lite imponerad av att hon fick till det på första försöket. Miho hade lite mer problem men vi kom sedan på att det måste ha berott på att hon hade en helt annan sorts stekspade.  Haa ha

 





Nu är vi inne på sluttampen av skolåret. På fredag bjuder föräldraföreningen hela skolan på "Pizza-Party" med allt vad det innebär. Jag har under veckan varit med och klistrat etiketter på presenten barnen kommer få. Sedan har japanskorna beställt pizzor, som vi ska hämta på fredag, samt dryck. Jag kommer även vara med att servera dessa pizza-slice'ar under lunchtid. Sedan får jag snabbt ta mig hem och snygga till mig så gott det nu går. Klockan 16.00 ska Helmer, och alla andra i grade 6, ha "Graduation". De kommer ha på sig blå långa särkar samt en fyrkantig "doktorshatt" med tofs. Överdrivet? Jo men visst ! Tror dock alla ser fram emot denna "stora" dag. De ska ju efter detta börja i högstadiet/junior high. Jag räknar med att någon midsommarfirande kommer vi inte få till alls eftersom denna "Graduation" tillställning med all säkerhet håller på rätt länge.













Jag kommer dock försöka hinna göra mig en blomsterkrans att ha i håret så våra grabbar i alla fall får lite midsommarkänsla. Sill och potatis får vi ta dagen därpå antar jag. Tanken hade varit att jag skulle bjuda "mina" japanskor på ett riktigt svenskt midsommarfirande med allt som hör till men tiden räcker inte till. Kanske vi får till det nästa år.


Nu slutar de inte skolan i och med detta utan på onsdag nästa vecka har de en halvdag. Jag förstår mig inte riktigt på skolans upplägg men någon baktanke kanske finns. Graduation på fredag, lediga måndag och tisdag för att sedan gå en halvdag på onsdag ???....

Efter denna halvdag kommer jag följa med mina vänner till en annan japanska som jag endast träffat vid något enstaka tillfälle. Hon har bjudit hem oss och barnen på "Barbecue" i hennes trädgård. Det kommer bli intressant eftersom det är få som har trädgårdar i Tokyo och om de har så är de i regel små. Om jag förstått det hela så kommer vi trots allt bli ganska många. Ja i alla fall mellan 20-30 st.  Jag får återkomma gällande detta.


Nu närmar sig hemresan för mig och grabbarna. Det kommer bli skönt att slippa den extrema luftfuktigheten som råder här. Jag hoppas dock att sommarvärmen kommit till Sverige så jag kan fortsätta att gå i shorts och linne. Jag vill under inga omständigheter behöva använda långbyxor. Killarna ser fram emot att träffa sina vänner och äta "svensk" mat. Så gör även jag. Hoppas nu att även mina vänner har tid att träffas samt bjuda på en kopp kaffe eller två. Fördelen är att vi stannar mer eller mindre hela sommaren så förhoppningsvis kommer jag få möjligheten att träffa de flesta.












Imorgon kommer jag träffa Jessie innan hon beger sig till Sverige. Förhoppningsvis så får jag följa med henne till den Kinesiska Ambassaden. Alltid lika intressant att se olika byggnader och institutioner. Man slutar aldrig att fascineras. Här i Tokyo känns det som man ser något nytt var dag trots att man gått den vägen förr. Samtidigt blir man stressad över att man inte hinner "gå" över hela stan och se "allt". Det finns säkert massa saker man bör se som jag ännu inte fått grepp om. 


Hoppas nu på riktigt bra sommarväder i Sverige under kommande veckor.
Ni som är hemma och gärna vill bjuda på en kopp kaffe kan nå mig på mitt "gamla" mobilnummer.

Ha det så gott och så får vi se om det hinner bli ett inlägg till under kommande vecka.